När liljekonvaljerna står redo att slå ut i enorma mängder i våra tassemarker måste jag dra mig tillbaka ett tag! Den oerhörda pollenmängden har fullständigt slagit undan benen på mig. Jag orkar ingenting och jag menar ingenting! Det räckte inte med rinnande näsa och ögon... även huvudvärken plågar mig... men det värsta är den enorma tröttheten. Det är svårt att andas på nätterna också och musklerna värker i hela kroppen. Så det blir till att inrikta mig på sånt som absolut måste göras och försöka orka med det! Hundarnas promenader har blivit lite kortare och jag måste sätta mig och vila många gånger under turerna.
Jag trodde nog att det skulle lätta när det började regna idag... men så blev det inte! Så jag får finna mig i den högre maktens idéer om vad jag ska kunna och inte kunna göra... om det nu finns nån högre makt. Jag var ju så dum att jag trodde att det värsta var över för den här gången och att jag klarat mig ovanligt bra... men det var inte så!!
Många av konvaljerna har kommit så långt att de slår ut när som helst och de är många den här ovanliga våren. Jag var allt lite rädd att de skulle frysa bort... men det har inte hänt.
Harsyran blommar också för fullt med sina små vackra blommor... de växer på de stora stenarna vi går förbi under vara hundpromenader.
Jag återkommer när jag återhämtat mig.
Var rädda om er.
Kram
Bibbi