tisdag 11 december 2012

En liten lapp.

 
 
Kom bara på......
 
 
Jag har ett litet bord som jag inte vet riktigt vad jag ska göra av. Ibland har det varit på väg till tippen, för det är i rätt uselt skick.
Men på nåt sätt är det ändå lite charmigt i sin skröplighet.
 
Nu kom jag på att jag inte har tagit någon bild på själva bordet,
(Nu har jag lagt in en bild)
 men väl på en liten lapp som sitter klistrad på undersidan av det.
 
 
Kul att veta var bordet är tillverkat. Alltså på Stolfabriken i Nässjö
och vem som har beställt det en gång för länge sedan.
 
Kanske är det så, att någon av er till och med känner till denna
Otto Dahlin som bodde på Sveavägen 62 i Stockholm.
 
Idag ligger friluftsbutiken Naturkompaniet där. Kanske var det till en butik, som bordet beställdes.
 
Tänk om möbler kunde tala....
 
 
Här kommer lite kuriosa om denna Otto Dahlin.
Jag har liksom gjort lite efterforskningar...

Otto Dahlin


Från Wikipedia


    

Otto Dahlin, född den 27 juli 1863 i Lindhult i Undenäs socken, död 5 februari 1960 i Stockholm, var en svensk möbelhandlare och grundare av en heminredningsfirma med samma namn i Stockholm.[1]
Otto Dahlin började som diversearbetare och var bland annat rallare på malmbanan mellan Luleå och Kiruna under 1880-talet.[källa behövs] Han kom till Stockholm 1890 och startade en affär för enklare hushållsredskap på Oxtorget 1893.[1] Verksamheten växte efter hand och han öppnade en möbelaffär vid Hötorget nr 14 i Stockholm, där Stockholms konserthus ligger idag.[1] Ytterligare affärer och filialer fanns bl a på dåvarande Olofsgatan 76, korsningen Wallingatan 21/Upplandsgatan 4 samt Nybrogatan 13 (1910-1916).
Företaget medverkade med lägenhetsinredning vid Stockholmsutställningen 1930.[2] Firman gav även under flera år ut kataloger som presenterade företagets sortiment,[3] På senare år var bl a möbeltyperna trävitt och korgmöbler kända produkter i AB Otto Dahlins verksamhet.
Affärens sista adress i släkten Otto Dahlins namn, och där den fanns under längst tid, var på Sveavägen 62, dit den flyttade från Hötorget omkring 1924. Under ett kort tag fanns också en speciell köksbod i grannhuset på Sveavägen 60. Inredningsföretaget började gå sämre i samband med att strukturen inom möbelbranschen förändrades.[4] Affären på Sveavägen avvecklades men företagets namn lever vidare med andra ägare och med affär på annan plats i Stockholm.[5]
Fastigheten Sveavägen 62 i kvarteret Adonis 1, där affären var belägen, inköptes av Otto Dahlin 1920. Sedan revs alla byggnader och det hus som idag är Sveavägen 62 uppfördes av Otto Dahlin under depressionsåret 1931. Dessförinnan ägde Otto Dahlin fastigheter på Lundagatan i Huvudsta, Solna (1908-1913), Grevgatan 27 (1913-1915), Gotlandsgatan 68 (1915-ca 1920) samt Kvarngatan 10A på Södermalm. En sommarbostad införskaffades även i Kummelnäs i Nacka kommun.
Otto var aktiv i frikyrkorörelsen och var medlem i Immanuelskyrkan, Stockholm.[1] Flera av Ottos affärskollegor var medlemmar i dåvarande Svenska Missionsförbundet, bl a Gustaf Kähr som ägde familjeföretaget AB Gustaf Kähr i Nybro, Småland - idag en känd parkettgolvstillverkare, då tillverkare av bl a träleksaker. En kuriositet är att personer ur den svenska kungafamiljen köpte träleksaker hos AB Otto Dahlin på Sveavägen.
Otto Dahlins yngre bror Eric Lindvall grundade Lindvalls kaffe,[källa behövs] ett rosteri i Uppsala som fortfarande drivs vidare i dennes släkt.
 
Här är det lilla bordet.


 
 
Ha en fin dag kära ni!


21 kommentarer:

  1. Så spännande med ditt bord! Hoppas att någon vet något...
    Kram, Monica

    SvaraRadera
  2. Den där fabriken, Nesto, har gjort många fina klassiska stolar. Bl a gungstolen Grandessa, som jag har. Sök på dom så kommer du att säga Jaha, är det dom som gjort dom...
    Herr Dahlin är jag inte bekant med...
    kram elsamarianne

    SvaraRadera
  3. Ja tänk om...ha en fin dag vännen.
    Kram Agneta

    SvaraRadera
  4. Det lilla bordet har ju talat! Så intressant, tack vare lappen på undersidan. Gör dej INTE av med det gulliga bordet... ge det en hedersplats! Det har ju själ så det stänker om det:)

    Kram till dej!
    Eva-Mari

    SvaraRadera
  5. Det bordet får inte kastas ..det bär ju på en fantastisk historia
    kram Rosa

    SvaraRadera
  6. Vi har också ett bord som är köpt i Uppsala i början av -70 talet. Är nästan 100 på att möbelaffären i Uppsala hette Otto Dahlin???????
    Släng INTE bordet, det är jätte fint!
    Kram & vink.

    SvaraRadera
  7. Vilket fint litet bord1 O, ja - visst kommer jag ihåg Otto Dahlin! Det var ju intredningsbutiken nr 1 på 70-talet i Sthlm! Där kunde man hitta alltmöjligt kul - inte bara möbler utan en del inredningsdetaljer också har jag för mej! Har för mej att den låg på ett annat ställe också där på Sveavägen - tror det är nån slags kinabutik där nu! Den låg i en hörna liksom!
    Kul att du obseverat honom och att fina bordet kommer därifrån!
    kram
    Lisa

    SvaraRadera
  8. Släng det för guds skull inte.
    Kram
    AC

    SvaraRadera
  9. Där har du en pärla...behåll bordet det är jättefint och vilken spännande historia...KRAMAR

    SvaraRadera
  10. Otto Dahlin ligger idag på Götgatan! Nära Skanstull. Gul skylt mittemot Gunnarssons, går ej att missa.

    SvaraRadera
  11. Det där bordet får allt vara kvar va? Men en sån historia :)
    Kram

    SvaraRadera
  12. Himmel den där fabriken går jag förbi varje dag :)så glad jag blir över att du äger en bit av min lilla stad..:)så intressant det är när möblerna bär på en känd historia.

    SvaraRadera
  13. Tack för dina värmande ord. Vet inte om jag orkar mer.
    Kram

    SvaraRadera
  14. Jätteintressant! Som sagt, tänk om bordet kunde berätta .....
    Kram från Eva Linnea

    SvaraRadera
  15. Håller med om att bordet är jättefint trots att det är slitet, men det är ju det som är charmen. Absolut ska du behålla det. Med din kreativitet och förmåga att förvandla saker o ting så kommer du säkert på nåt fiffigt till slut.
    Kram!

    SvaraRadera
  16. Möbler med historia är fint!
    Bordet är så underbart, måla inte!!

    kramkram

    SvaraRadera
  17. När jag på 70-talet åkte mycket till Sthlm hörde det till att kika in hos Otto Dahlin, det var en självklarhet, man fick på en gång reda på hur det liksom skulle se ut! Och dom måste ha varit en av dom första butikerna med "lovely things", såna där jättefina inredningsartiklar som inte bara var möbler, på en hörna på Sveavägen, oh, jag minns det så tydligt...

    Du FÅR inte slänga bordet!

    Det är JÄTTEFINT!

    Agneta kram

    SvaraRadera
  18. Vilken härlig historia , klart du ska behålla bordet det är ju hur gulligt som helst .

    SvaraRadera
  19. Kära du, vet du inte vart bordet ska stå, så har du en köpare här :) Det är ju hur fint som helst. Precis ett sådant hade kunnat stå i mitt matrum när jag nu ska göra om där. Varför bor du så långt ifrån?? ;o))))

    Tack för din söta kommentar om min frisyr :)
    Kram och ha det gott!
    Ulrika

    SvaraRadera
  20. Ditt bord är ju bara mer än charmigt! Just för att det är så där nött o skruttigt. Vad spännande att försöka få reda på bordets historia. Sånt gillar jag! :o)

    Ha det gott!
    Kram
    Monika

    SvaraRadera
  21. Vad roligt att du kunnat få fram så pass mycket om bordets historia.. Klart du ska ha det kvar för charmigt är det ju..

    Kram Maidi

    SvaraRadera