Visar inlägg med etikett Mord. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Mord. Visa alla inlägg

måndag 16 december 2013

Den röda handsken - Holly Black

I uppföljaren till Den vita katten ställs bokens huvudperson Cassel inför nya problem. I en värld där alla har handskar på händerna är det svårt att veta vem som har blod under naglarna. När Cassel en dag blir inkallad till FBI och det visar sig att hans bror är död, mördad tvingas Cassel inse att inte alla är så vänligt inställda som han först trott, det är dags att ta fram sanningen - vem är vän eller fiende?

Det finns en del böcker som följer med hela livet och vissa som bara stannar för kvällen. Den röda handsken är en som knappt stannade för dagen. Efter att sista sidan var läst hade jag varken börjat hata eller älska boken, faktum är att jag knappt kom ihåg vad den handlade om. Jag var t.om tvungen att googla vad huvudpersonen hette eftersom att jag glömt bort det! Kort sagt, en bok som verkligen inte fastnade på näthinnan, den var ointressant med ointressanta karaktärer men med lite humör som fick mig att då och då dra på munnen. På goodreads så gav jag den 3 stjärnor så jag antar att för stunden så var den bra (var någon vecka sedan jag läste den, därav det korta minnet). Ingen bok jag är sugen på att läsa om men det finns en chans att jag läser den tredje och avslutande boken bara för att få veta hur serien om Cassels miserabla(kärleks) liv slutar.
Ingenting för mig, diggar dock omslaget.

SPOILERVARNING, MARKERA NEDANFÖR FÖR ATT LÄSA! SPOILER BÖRJAR OCH SLUTAR VID *

*Minns inte vem som mördade Cassels bror (så intressant var boken), någon som är sugen på att skriva en kommentar och berätta vem det var? Tack!*

3 av 5 vargar - Den var bra (vilket är ett rätt så ok betyg med tanke på att jag halvsågar den där uppe)

torsdag 10 oktober 2013

Filmrecension - Dexter




(Varning för kaos)

8 Säsonger 
96 avsnitt
5760 minuter
96 timmar
4 dygn.


Så lång tid har jag lagt ner på att lagt ner på att sitta framför datorskärmen, dreglandes, gråtandes, rädd, glad, överlycklig och kanske mest av allt - besviken och arg.

För nu har Dexter, en serie som pågått i 8 år "äntligen" slutat.
Och slutet var kasst.

I själva serien får vi följa Dexter, en man i sina bästa år, han är handsome, vältränad, trevlig, artig osv osv osv, listan är lång.
Ett riktigt kap alltså.
Om det inte varit för det faktum att Dexters enda hobby är att mörda.
En hobby, ett spel, en lek där hans spelkamrater är offrerna som ligger på bordet, redo för att mördas, styckas och senare bli dumpade i havet.
Låter som en riktigt kul lek, eller hur?
Detta får så klart komplikationer och konsekvenser, speciellt när man lever ett dubbelliv som blodexpert hos polisen.
Ingenting kan gå fel, right?

Uh. Dexter har alltid varit så bra. I 7 säsonger har jag följt den med spänning, drömt mardrömmar, längtat efter nästa avsnitt. Väntat på nästa säsong.
Men så kom åttonde säsongen och allt gick plötsligt utför.
Avsnitten blev plötsligt längre, men inte i antal minuter utan de var så långsamma, så spänningslösa att jag satt och hade annat påslaget samtidigt som Dexter gick i bakgrunden.
Jag var så rädd, för jag ville verkligen att sista säsongen skulle bli bloddrypande bra men istället blev det så torrt alltihop och jag är bara så. Besviken.

Sista avsnittet är klart det värsta.
Men nu så här idag, cirka en vecka efter att jag sett klart allt börjar jag fundera.
Var det inte lite bra iallafall?
Var det egentligen inte ett väldigt smart, logiskt och lyckat svar?
Suck.
Jag behöver betänketid, gärna en hel livstid  för mina känslor strider mot varandra utan att jag tänkt på det.
Var Dexter bra eller inte?
Gawd.
Nu går jag och dör.
Farväl.










tisdag 17 januari 2012

Att leva med tanken "Jag mördade min bästa vän".



Det finns två sorters människor. De som inte kan beröra och de som berör. Det är bara några få som har förmågan men att beröra någon, det är numera olagligt.
Det finns många olika sorters berörare, känsloberörare, minnesberörare, dödsberörare och det enda de behöver göra för att ändra ens känslor, ens minnen eller rent av döda en är att röra vid den andra personens hud med handen, och just därför måste alla bära handskar. Men handskar är lätta att ta av sig och det är svårt att veta vem man egentligen kan lita på. Vem är berörare och vem är inte?

Cassel vill helst av allt vara normal, han är den enda i familjen som inte har någon slags kraft och i skolan börjar folk att Cassel inte är den han utger sig för att vara.
Och deras aningar är till hundra procent sanna.
För den till synes oskyldiga Cassel har en hemlighet så stor att han skulle sättas i fängelse för resten av sitt liv.
Cassel dödade sin bästa vän när han var fjorton år.
Han är en mördare.

Jag förstår inte varför jag inte började läsa den tidigare, för när jag slog upp boken och läste den sjunde raden på första sidan "Jag har inget minne av att jag klättrat upp på taket. Faktiskt vet jag inte ens hur man tar sig hit, vilket är ett problem eftersom jag måste ta mig ner igen, företrädesvis på ett sätt som inte innebär att jag dör", jag kände direkt att det här, det här kommer bli en bra bok. Så jag fortsatte läsa och ju mer jag läste desto mer fastnade jag, dessutom var det en sån här bok som gjorde att jag hela tiden, under tiden jag läste försökte lista ut mysteriet och jag kan säga att min teori var väldigt nära den riktiga versionen.
Den vita katten är en bok som det gott kunnat göras en film om. Kan nästan se det framför mig...
Slutet hade man kunnat klaga på om man inte varit medveten om att det kommer en tvåa. Och en trea. Så passa på att läsa den medan du har chansen, du vet inte vad du missar.

Förresten, visste ni att boken är skriven av Holly Black och ja, samma Holly Black som var med och skrev Spiderwick.

onsdag 26 januari 2011

Lögner, av Sara Shepard

Jag blev jätteglad för någon vecka sedan när jag såg på posten att jag hade fått mitt rescensionsexemplar från B/Wahlströms! Böckerna som jag fick var Lögner av Sara Sherpard och jag kommer senare få Arvet av Rachelle Ward. 

Jag hade en massa böcker samtidigt så jag kunde inte börja läsa den efter ett tag och den var ingen besvikelse.
Jag skulle aldrig ha börjat läsa den pga barbiedockan som syntes på bokens framsida, men efter att ha läst om den på en blogg blev jag lite sugen och bestämde att variera min läsning lite.

När tjejbästisen Alison försvinner spårlöst från ett pyjamasparty splittras tjejgänget.
Men sedan, 3 år senare börjar tjejerna få meddelande med någon som bär kallar sig A.
På lappara avslöjar A deras innersta hemligheter.
Hemligheter som ingen vet om.
Ingen utan Alison...
Men hon försvann ju för 3 år sedan... Eller hur?

När jag började läsa den här boken var jag lite småskeptsisk, tjejböcker är absolut inte min grej,
men sedan kom jag in lite mer i handlingen och den blev jättebra!
Det handlar ju om 4 olika tjejer och första kapitlet är det Spencer, kapitel 2 Aria, Kapitel 3 Hanna, Kapitel 4 Emily osv. så jag hade jättesvårt att hålla reda på vilka tjejer som var vem och jag vet fortfarande riktigt om jag har helt superkoll på det. Man måste nog läsa den två gånger för att kunna få lite mer koll i vem av tjejerna som är vem. Fast... det är ju lite till böcker i serien också. ^_^  
Kanske att jag t.om med vågar ge mig på Decembergatans hungriga andar också?


Fjärde delen av Pretty Little Liars heter Intriger och kommer ut 2011!


Just det ja... Tack så mycket för boken Forma Books! 
Den var verkligen bra.


Lögner

söndag 9 januari 2011

Hungerspelen

Min lista över favoritböcker blir bara längre och längre för varje år som går och den har fått ännu ett namn på listan, nämligen Hungerspelen!
Jag har lånat den här boken en gång tidigare på biblioteket men jag fastnade inte riktigt för den och orkade inte ens börja läsa den, men för några månader sedan var det specialpris på Bokia, 4 pocket till priset av 3, och jag kunde ju inte låta bli att passa på, så jag köpte jag saknar dig jag saknar dig, Ibland bara måste man, Hungerspelen och Fatta Eld. Men ändå tog det ett tag tills jag började läsa den, tills igår, och bara efter några sidor var jag helt fast. Boken är otroligt spännande och man följer verkligen med i berättelsen, hela tiden.

2 ungdomar väljs ut från varje distrikt, en pojke och en flicka från 12-18 år. Totalt blir de 24 ungdomar som ska tävla, och reglerna... tja det finns inga regler, det är dö eller dödas som gäller. Och allting direktsänds.
Katniss älskar sin lillasyster Prim över allt annat och när hennes namn blir draget har hon inget annat val att ge sig in i Hungerspelens farliga värld.

Boken blir även till film 2013!

onsdag 5 januari 2011

Kopens port

                                                                               





Alex Rider, fastnade jag inte speciellt mycket för, jag kom inte riktigt in i handingen och tyckte at den var ganska tråkig. Därför var jag väldigt skeptisk mot Anthony Horowitz andra serie de fem utvalda.
Men så började jag läsa den... Jag kom in i handlingen direkt och boken gick absolut inte att släppa ifrån sig!
Jag satt hela tiden på helspänn och slukade texten, det var nästan så att jag sträckläste den.
Men boken är inte bara spännande, utan väldigt läskig också! Inget att rekommendera om man inte tycker om läskiga saker.

Matt är en fjortonårig kille som har haft en hel del problem i sitt liv, han har tagen av polisen flera gånger och efter att han blivit upptäckt under ett inbrott blir han skickad till ett fosterhem mitt ute på landet.
Men allt är inte som det ser ut och Matt kommer en stor hemlighet på spåren, där alla bybor är iblandade.
Bybor som är farligare än de brottslingar han är van vid.
Men Matt bär också på en kraft inom sig, han är en utvald som tillsammans med fyra andra ska rädda världen från den ondska som håller på att ta över.




måndag 6 december 2010

6 december, en dålig bok fast fortfarande bra!

Anklagad, av Robert Cormier var en riktigt dålig bok som jag hatade och förbjöd alla att läsa den men så plötsligt, kände jag ett sug att läsa den igen.
Och efter en andra läsning har jag plötsligt ändrat åsikter, plötsligt är boken bra och jag börjar riktigt tycka om den! Konstigt va? Så nu tycker jag faktiskt att det är en av de bästa böcker jag läst.
Jag är allmänt förvirrad.

Jason är tolv år och den sista som såg sjuåriga Alicia i livet - utom mördaren förstås...
Jason och Alicia var - trots sin ålderskillnad väldigt bra kompisar och Jason var oftast hemma hos henne.
Även den dag som hon dog.
Alla i staden är väldigt upprörda och i behov att lösa mordet snabbt tas en expert dit, och med Jason som
huvudmisstänkt får Jason (utan att veta att han är misstänkt) förhöras, Jason är blyg, har svårt att skaffa kompisar och helt oskyldig... Eller?

Jag gillar boken, den är spännande och man fastnar i den även om den inte är så tjock.
Så... dagens lucka blir en bok som jag både älskar och hatar.