Tematisdag - Varför är det egentligen viktigt att vara en läsare?

Jag är med i utmaningen Blogg100 som går ut på att skriva minst ett inlägg om dagen i 100 dagar. Eftersom jag (nicka om ni håller med) ibland är lite oinspirerad så kände jag att jag behövde en push för att klara av det, och därifrån kom idén till Tematisdagar. Jag hade aldrig kunnat genomföra detta utan mina kära bokbloggarkamraters engagemang och vilja till att delta och göra Tematisdagar till en kul gruppaktivitet. Tack för att ni vill vara med! Några av er deltar i Blogg100, några gör det inte. För att delta i Tematisdagar har de fått skicka in teman de vill diskutera, jag har fått in hela 18 stycken. En efter en kommer olika teman dras ur en "urna" (läs blomkruka), sedan presenteras nästa veckas tema längst ned i detta blogginlägg.

Ni som deltar - Tänk på att inte ta det för allvarligt. Ni förväntas inte skriva långa tankfulla inlägg. Ni kan associera hejvilt. Orkar ni inte vara med nån vecka är det helt okej att avstå. Also - Ni får gärna meddela mig när ni skrivit på ett tema, ifall jag inte har er i min blogroll eller på twitter kanske jag annars missar det.

Nu till själva temat! Denna vecka blev ämnet "Varför är det egentligen viktigt att vara en läsare?".

I The Guardian finns det en artikel som tar upp flera studier som handlar om detta:

"I spent three years interviewing psychologists and neuroscientists around the world, reviewing their studies and testing new methods they claim can increase intelligence. And while nobody would ever call reading a "new" method for improving the mind, recent scientific studies have confirmed that reading and intelligence have a relationship so close as to be symbiotic."

"[...]the increased emphasis on critical reading and writing skills in schools may partly explain why students perform, on average, about 20 points higher on IQ tests than in the early 20th century. The so-called Flynn effect is named after James Flynn, a New Zealand professor who has devoted much of his career to studying the worldwide phenomena of increasing IQ scores."

Needless to say, det är utvecklande att läsa, både för vår fattningsförmåga, allmänbildning och empatiska förmåga. Men om man sätter sådana argument åt sidan, varför tycker just JAG att det är viktigt att läsa? Jag läser ju (naturligtvis) inte för att jag vill bli smartare (det är inte möjligt, jag är redan smartast!) utan jag läser för att jag älskar att fantisera och leva mig in i andra världar, älskar att se författare tänka utanför boxen och skapa alternativhistoria som New Amsterdam, Yiddish Policemen's Union, älskar mytologisk fiction som i den i Neil Gaimans och Charles de Lints böcker, älskar dystopisk stämning, postapokalyps, jag älskar helt enkelt när författare tänker "What if" och sedan skriver en bok om det.

Jag var ett sånt där barn som tog dockskåpet, vände det upp och ned och möblerade i taket, jag gillar när mina författare gör så med.

Temat för nästa tematisdag är: Hemsökta hus!

Pst! Ni kan läsa vad andra bokbloggare har skrivit under veckans tema här:
Kulturloggen
En och annan bok
Västmanländskans bokblogg
Arinas bibliotek
Skuggornas bibliotek
ELS
Drömmarnas berg
Bokbabbel

Eurocon 2011 - day 3

Den sista dagen av Eurocon 2011 började något segt, jag hade missat sista pendeltåget till Kallhäll station och åkte nattbuss vilket tog dubbelt så lång tid. Fick äntligen krypa till kojs kl 04.15, mer utmattad än någonsin jag kan minnas. Jag vaknade klockan 11, hade då en släng av uttorkning men kom slutligen över det (Resorb is your friend!) och skyndade mig till Eurocon, bara för att inse att jag sett fel i schemat och missat både Nenes och Påls högläsningar. #fail.

Blev istället en hel del Elizabeth Bear, hon gav sitt GoH-tal om att detta inte är den gyllene åldern, detta är regnbågsåldern (hon lyckades också räkna upp otroligt många genrer och subgenrer som bidrog till detta). Bear tycker vi skall sträva efter att vara inclusive, not exclusive, dvs jag kan gilla star trek och du kan gilla star wars och det är okej. Yeah. Like that'll happen... ;-)
Jag gillar Bear, tycker hon är otroligt skärpt (not to mention att jag älskar hennes böcker). Under de dagar som jag lyssnat på henne har hon lyckats engagera publiken och väcka frågor som "why can't we all get along?", och "I write about gay people because they exist in the world". Hon fick mig att tänka till, och engagera mig i diskussioner om feminism, och för det tackar jag henne. Jag älskar också Ian McDonald och hans tal om "what's right with SF today?". Han fick mig att vilja skriva SF för ungdomar.

Det absolut bästa kom också sist av allt, passande nog. Det var en panel om Female, male, neutered in SF. Författares och övriga personers olika input på män och kvinnor, könsroller i det stora hela, kärlek och sex mellan personer av samma kön, karaktärer med okänt kön... Otroligt intressant diskussion, omöjlig att återge. Där myntades "I write about gay people because they exist in the world" och intressanta skrivaridéer fördes vidare från författarna till oss skrivsugna.

Efter detta blev det Dead Dog Party på Belgobar, sedan då de stängde flyttade vi vidare till The Laughing Duck där vi stannade tills de stängde. Efter en lång dag fylld av nya intryck, intressanta diskussioner och trevliga människor blev det en lång natt med ännu mer nya intryck, intressanta diskussioner och trevliga människor. Faktum är att under denna kväll fick jag många nya bekantskaper som jag hoppas kommer utveckla sig till underbara vänskaper.
:-)

Planerar dessutom att eventuellt åka på Åcon (Åländska SF-kongressen som är årligen varje kristi himmelfärdshelg). Just nu är jag dock för trött för att tänka på det, jag låter det beslutet mogna fram senare i så fall. Nu skall jag fokusera på min tre veckor långa semester och långsamt smälta denna episka helg.

 Till sist, bilder:

Avslutningstack till alla Guests of Honor: Jukka Palme, Ian McDonald, Elizabeth Bear (och John Henri Holmberg som inte var med på bild just då).

Jag och Dave Lally, organisatör av kongresser och mediaman. Tokig irländare.

Vad man äter på en kongress.

Johan Jönsson, Elizabeth Bear, Ian McDonald etc. diskuterar female, male, neutered in SF.

Steampunkbordet. Cool dator.

Eurocon 2011 - day 1

Igår tog jag tåget till Stockholm för att bevista Eurocon 2011, som pågår hela helgen på KTH.

Guest of Honor (GoH) var bl.a. Elizabeth Bear *fangirl-sqeee* och Ian MacDonald, båda två lysande författare och även otroligt trevliga och humoristiska människor!

Jag har lyssnat på Nene Ormes, författare av Udda verklighet, som intervjuade Elizabeth Bear. Nene gjorde det klart att hon är en stort fan av Bear, men trots detta lyckades hon hålla sig från att göra ett fangirl-sqeee hel intervjun igenom. Jag har förstått att detta kräver enorm viljestyrka. Själv vågar jag inte ens prata med Bear. She's SO COOl! *squeee*

Det finns många svenska författare på plats, inte bara Nene utan bland annat Pål Eggert, som jag hann slänga nått ord med och utttycka min beundran för hans bok De döda fruktar födelsen (som jag nu läst ut, recension kommer). Jag har även träffat en författare vid namn Pebbles Karlsson Ambrose som var snäll nog att ge mig ett personligt signerat ex av sin bok Bergsstjärnan, tack så jättemycket!

Det roliga med Eurocon är att möta likasinnade nördar och ha kul ihop, varesig de är författare eller vanliga läsare. Människor som älskar sf, fantasy, steampunk,  som diskuterar vilka som EGENTLIGEN har rätt till kronan i GoT ellee citerar Kapten Picards "Engage!". Sen är det inte varje dag man träffar människorna bakom Cataya eller bokbloggsnördarna som man ivrigt följer på nätet.

Jag känner på mig att detta kommer bli The.Best.Weekend.Ever. :-)

Eurocon 2011

Nu börjar det närma sig... Ni har väl inte missat att Sverige hostar Europas science fiction och fantasy-kongress detta året? Det är den 17 till 19 juni i Stockholm och alla som vill BÖR gå :)

Hedersgäster är bland annat Elizabeth Bear och Ian McDonald. Bear har skrivit (ett urval) New Amsterdam och All The Windwracked Stars som jag har läst och tyckt väldigt mycket om. Hoppas på att få träffa och snacka litet med henne!

Sen kommer ett imponerande antal svenska författare också närvara, här har ni hela listan! Läser allt för litet svensk fantasy, men har åtminstone läst Nene Ormes bok Udda Verklighet som jag verkligen älskade! Sen så har jag terroriserat henne och hennes kollegor så mycket på SF-bokhandeln så de vet min boksmak vid det här laget och kommer med mycket uppskattade tips på bra läsning.

Hoppas också på att få se denna Pål Eggert som Simon talat sig varm om. Simon har även lovat att låna ut sitt ex av Påls bok De döda fruktar Födelsen, men jag väntar ännu på att han ska lokalisera den (utlånad). Hoppas kunna läsa den innan Eurocon.

Förutom att förfölja författare (vilket är min favoritsyssla) så finns det massor av andra roliga saker att göra. Programmet är fyllt av punkter som:  Lovecraft Today, Att vara svensk fantastikförfattare igår och idag, The Future of Star Trek, Learn how to insult on klingon, Intervju med Elizabeth Bear, Current Nightmares (trender i skräcklitteratur), gruppdiskussion om kontroversiella slut, gruppdiskussion om Game of Thrones... och det är bara fredagens program!

På lördagen kommer det brädspel, medeltida dans, det är paneler och högläsningar, med mera med mera :)

På söndagen lockar speciellt myter inom  sf och fantasy, läsning av Nene Ormes, Charles Stross och Pål Eggert samt en gruppdiskussion kallad After the vampire.

Det finns SÅ mycket att se, så många nya, roliga bekantskaper som bara väntar på att lära kännas, så mycket öl att drickas, etc etc. Det enda problemet är att man faktiskt måste gå hem någon gång och sova. :(

Nu är min enda fråga... Ni kommer väl??

SF-bokcirkeln: Elizabeth Bear - All the windwracked stars

Slaget har stått mellan ljuset och mörkret och Muire, en valkyria, är ensam kvar vid den kända civilisationens undergång tillsammans med en valraven, ett av waelcyrgernas tvehövdade riddjur. Muire skulle ha dött med alla de andra, men modet svek henne och hon flydde från striden. Valraven presenterar sig som Kasimir och önskar göra henne till sin ryttare, men Muire anser sig inte vara värdig och vänder sig bort från Kasimir.

Tiden går, och runt Muire växer nya civilisationer fram, frodas, för att till sist förfalla. När vi möter Muire igen är världen vid brinken av sin undergång, och den enda staden där det finns liv är Eidolon. Där bor en mäktig technomancer vid namn Thjierry som sägs hålla staden vid liv. I staden bor människor av alla olika slag, trumans, unmans, nearmans eller halfmens, underligt disfigurerade med djurdrag. Eidolons sista timme står för dörren, och den Grå Vargen, Mingan, infinner sig. Hans syfte är att påskynda världens undergång genom att suga i sig de levandes själar. Muire spårar honom till en bar, och här finner hon också Cathoair. Cathoair är en ung man som går och bär på en gammal valkyiesjäl som tillhör Strifbjorn, som Muire älskade en gång i tiden. Strifbjorn har återfötts många gånger, i många olika män, som alla fallit offer för Mingan. För att skydda Cathoair måste nu Muire finna Mingan och döda honom, en gång för alla.

All the windwracked stars är en tung futuristisk steampunk/fantasy med inslag av nordisk mytologi. Som i New Amsterdam så gäller det att vara väldigt försiktig i sin läsning av Elizabeth Bear, för varje ord måste vägas in noggrannt då det sägs så mycket i dem. Detta är alltså ingen lätt läsning. Bokcirkeln hade mycket åsikter om användningen av den nordiska mytologin, runornas betydelser (vilket jag inte är så bevandrad i) samt undrade vart egentligen gudarna tagit vägen. Hur kommer det sig att valkyrierna fick återuppstå men inte Tor och Oden? Andra tyckte det var för mycket fokus på sex/hångel så att handlingen fick för litet utrymme. Cathoair saknade till viss del sympatiska drag, och någon tyckte relationens utveckling mellan Muire och Mingan saknade logik.

Om man vill ha lätt läsning är detta inte rätt bok, men för mig så var det en trevlig läsning då jag älskar Elizabeth Bears möjlighet att måla upp stämningen efter katastrofen i detta ödsliga och kala landskap som kallas Eidolon.

Betyg:
Jag: 4
S: 4
J: 3
CG: 3,5
K: 3
N: 1
F: 2

Ifall ni undrar...

Jag är inte död, jag är bara väldigt ynklig och förkyld. Jag fortsätter att läsa The Best Day of Someone Else's Life av Kerry Reichs, men för det mesta så sitter jag och ser på min nya älsklingsserie. Ok, den är inte världens bästa och den kanske följer Fantasyformat 1A, men den duger gott för mig. Romantik, äventyr, ridderlighet, medeltida miljöer och svärdsfajter. Det är allt jag behöver... :)

Återkommer nästa vecka med nästa bokcirkelbok: All the windwracked stars av Elizabeth Bear!

Elizabeth Bear - New Amsterdam

Sebastien de Ulloa är en uråldrig vampyr som tillsammans med sin protegé Jack Priest reser till den nya världen - eller mer noga - New Amsterdam, för att påbörja ett nytt kapitel i sina liv. I New Amsterdam stöter de på Lady Abigal Irene Garrett, svartkonstnär som är anlitad av den engelska kronan för att lösa brott. Hon är en högutbildad kvinna för sin tid, och väl respekterad bland adelskretsar och dektektiver för sina kunskaper. När någon börjar mörda adelsmän i New Amsterdam är hon snabbt mördaren på spåren, och Sebastien och Jack beslutar sig för att hjälpa henne.

New Amsterdam är en alternativhistorisk bok som utspelar sig under den viktorianska eran, i slutet av 1800-talet, möjligtvis början av 1900-talet, där New Amsterdam (nuvarande New York) fortfarande är en brittisk koloni) och trollkarlar, vampyrer och andra mystiska väsen är verklighet. Boken faller inom genrén Steampunk och Bear bjuder på en underbar uppvisning av tidstypiska tekniker. Jag älskar den viktorianska eran, den är relativt modernt men klassiskt, teknikerna var begripliga, människor var enklare, och det finns många olika manicker och ideologier att spinna vidare på och leka med.

Själva karaktärerna fann jag mig till en början något distansierad till, det var svårt att få grepp om den reserverade Sebastien men desto enklare att älska Jack och hans ungdomliga oförstånd. Jack och Sebastians förhållande är komplext och jag kan aldrig riktigt sätta fingret på vad de känner för varandra, mycket på grund av att Sebastien är så tillbakadragen.

Abby Irene är en äldre dam med ett något skandalöst förflutet och med dryckesproblem, men förefaller ändå vara en sober och anständig kvinna. Det känns inte riktigt som om jag fick nog med insikt i karaktärerna för att förstå dem, men det kan ha något att göra med att jag slalomläste boken under två månader, lade ned den då och då för att påbörja en annan, återvände, lade ned, återvände. Det var inte förrän slutet som jag fick ro nog att läsa ut den och då kom jag fram till att slutet var mycket bra. Eftersom boken var indelad i kapitel som var kortare noveller så var det aldrig någon röd tråd att följa, vilket jag saknade. Det gjorde att jag aldrig kände mig säker på vart historien var på väg, något som jag vill göra i min läsning.

New Amsterdam får en stark trea och en stark trea på romantikskalan.