Diskussionen om huruvida det finns bättre och sämre litteratur rasar. Ja, menar vissa, en del böcker kan man objektivt säga är dåliga, medan andra tycker att nej, det är en fråga om personligt tycke och smak. Det är inte första gången ämnet är uppe i bokbloggosfären, och den här gången började det med
det här inlägget hos Bokhora. Några andra som skrivit om det är
enligt O och
En bok om dagen.
Jag håller med om att en del böcker helt enkelt är bra, medan andra är dåliga. Saker som kan göra böcker dåliga är ett dåligt språk (men hur definierar man ett dåligt språk? Jag vet inte riktigt, men det brukar kännas), platta karaktärer som saknar trovärdighet eller kanske en alltför förutsägbar handling. En bok med ett budskap som förespråkar föråldrade könsroller eller rasism är sämre än en som förordar alla människors lika värde och rätten att vara den man är. Allra bäst är förstås en bok som uppfyller alla kriterier, en bok med en intressant handling, djupa och trovärdiga karaktärer, ett bra språk och ett vettigt budskap.
Att en del böcker är bra och andra dåliga betyder inte att det är fel att uppskatta dåliga böcker. Sämre böcker kan absolut vara underhållande, det kan jag också tycka. Man är inte en sämre människa för att man föredrar deckare framför nobelpristagare, men att Selma Lagerlöf skrev bättre än Camilla Läckberg gör kan man inte förneka.
Att bestämma vilka böcker som är bra och vilka som inte är det är inte alltid lätt. För mig känns det ofta självklart, men det betyder verkligen inte att alla tycker samma sak. Johanna Lindbäck på Bokhora, som skrev det ursprungliga inlägget, menar liksom jag att en del böcker objektivt kan sägas vara dåliga och andra bra, men jag delar inte hennes uppfattning om vilka böcker det är. Hon tar upp
Boktjuven av Markus Zusak
som ett exempel på en bok som inte är bra, medan jag menar att den visst är bra.
Lyrans tematrio handlar om just dåliga böcker, så här kommer tre böcker som är dåliga - enligt mig!
1. Liksom Lyran själv har jag med
Twilight i min lista av dåliga böcker. Jag har visserligen bara läst den första delen, men det räckte. Den var illa skriven, full av klichéer och adjektiv. Karaktärerna var onyanserade, och könsrollerna stereotypa.
2. En annan populär bok jag inte alls tyckte om är Dan Browns
Da Vinci-koden. Jag läste inte klart den, och tyckte helt enkelt att den var tråkig. Jag förstår inte alls dess storhet. Språket var ingenting jag fastnade för, och skildringen av hur huvudpersonerna sprang runt på Louvren och då och då förstörde tavlor tyckte jag var ganska motbjudande.
3.
Saknad Jennie tre år av Carolyn B. Cooney innehöll liksom
Twilight en massa väldigt föråldrade och stereotypa könsroller. Jag håller med Lyran, ett uselt genusperspektiv är ett effektivt sätt att göra en bok dålig!