Unga kvinnor av Louisa May Alcott

Titel: Unga kvinnor
Författare: Louisa May Alcott
Format: Kartonnage
Antal sidor: 350
Förlag: BonnierCarlsen

"Systrarna March växer upp i en pittoresk liten stad i 1860-talets USA. Det är den vackra och lite fåfänga Meg, pojkflickan Jo, känsliga Beth och romantiska Amy.
Deras far är ute i kriget, familjen har ont om pengar och de får klara sig så gott de kan. Visst drömmer de om att bli rika och uppvaktade. Men som Jo säger:- Jag tror inte att fina unga damer har ett dugg roligare än vi, trots våra gamla klänningar och våra för små skor..."

--------------

Det är väldigt länge sedan jag läste den här boken första gången och jag helt enkelt älskade den. Unga kvinnor var boken jag läste om och o igen under ett antal år fram tills jag var ca 15 år gammal och tyckte den var lite för barnslig för mig. Men nu när jag hittade den här nyare versionen på bokrean så var jag bara tvungen att köpa den för att kolla om jag skulle tycka om den lika mycket nu.

Jag kommer ihåg karaktärerna och själva ramberättelsen ganska väl märkte jag, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på hur många gånger jag läste boken då för länge sedan. Min favoritkaraktär var då och är fortfarande pojkflickan Jo.

Jag antar att det här är en nyöversättning och att målet har varit att modernisera språket. Det här är inte den första boken jag läst som nyöversatts för att modernisera språket och jag börjar sakta inse vilken viktig och antagligen svår roll översättaren har när man ska göra en nyöversättning. Ibland går det bra och översättaren lyckas med varsam hand modernisera språket utan att känslan för tidsåldern försvinner. Ibland blir det lite si och så och tyvärr så fungerar det inte alls med vissa böcker. Jag är väldigt tveksam till nyöversättningen av Unga kvinnor, det finns en del ord och uttryck i boken som irriterar mig rätt så ordentligt. Men jag skulle faktiskt vilja läsa boken på originalspråket och en äldre översättning för att se vad som står i originaltexten och hur det översatts tidigare.

Visst är själva berättelsen nästan för sockersöt med den här "perfekta" familjen där alla bara är goda och glada nästan hela tiden,men det är nog just det som L. M. Alcott velat med sin bok - det hon berättar om är vad man för 150 år sedan tyckte var den perfekta familjen och de perfekta familjemedlemmarna. Så på ett sätt får man nog genom den här boken en ganska bra bild av hur man för 150 år sedan tyckte att folk borde bete sig. Nyckelordet där är "borde", för riktigt så idylliskt var det nog inte i det verkliga livet.

Att Unga kvinnor är en förtjusande berättelse (oavsett version) tycker jag fortfarande och jag blir nu väldigt sugen på att skaffa mig fortsättningen också.

Mer info om författaren och hennes böcker finns på websidan om Louisa May Alcott

Unga kvinnor finns att köpa hos t ex

Adlibris Kartonnage/E-bok
Bokus Kartonnage/E-bok
CDON Kartonnage/E-bok

De kallade mig Ise

Titel: De kallade mig Ise
Författare: Madeleine Krell
Format: Kartonnage
Antal sidor: 476
Förlag: Bonnier Carlsen



"Hon kunde knappt tro att det var sant. All stenhård träning hade betalat sig. Provspel för Nike IF:s damlag, Allsvenskan. Alla var förbluffade över Ises talang. Världen låg för hennes fötter. Nu var det allvar.
Men med framgång kommer också förväntningar. Ise hade länge ställt orimliga krav på sig själv.
Hon skulle snart upptäcka att det enda som kunde sätta käppar i hjulet för hennes karriär var hon själv.
Istället för lyckade dribblingar, började hon räkna kalorier. Snart skulle ingenting annat betyda något längre. Ises värld slogs i spillror.
Nu kunde endast ett mirakel rädda henne."

---------------------------------

Jag har nog alltid varit intresserad av det här med ätstörningar. Kanske är det för att sånt är så obegripligt för mig. Jag har läst tillräckligt för att veta hur ätsörningar fungerar osv, ändå kan jag på något sätt inte förstå hur någon kan välja den vägen.

I dagens samhälle ställs hela tiden större och större krav på unga tjejer och smalt anses vara snyggt. Har man då dåligt självförtroende och en skev självbild, kan jag tänka mig att det är lätt att trilla dit, dvs börja kontrollera sin tillvaro genom maten.Jag tackar min lyckliga stjärna för hur jag hade det när jag var i 15-18-årsåldern. Hemma hos oss var det inte utseendet som spelade någon roll utan det var vad du gjorde och hur bra du gjorde det som var det viktiga. Och vi hade ett mycket enkelt förhållningssätt till maten = vällagad mat är gott!Visst har det hänt att jag inte ätit ordentligt nån dag, men det har orsakats av att det t ex varit så stressigt på jobbet att jag inte hunnit. Räkna kalorier skulle jag aldrig orka med! Och jag gillar mat aldeles för mycket för att klara av att avstå.

En del av de böcker om matstörningar som jag läst har handlat just om tjejer som idrottar och jag kan tänka mig att det inte är lätt att hitta den där balansen mellan att äta nyttigt och tillräckligt och att äta för lite. En av mina bekanta håller på med styrketräning och hen har faktiskt berättat att de som håller på med det på en högre nivå visst har ganska lätt att drabbas - och det förvånade mig faktiskt rätt så rejält. Man tänker sig att den som håller på med styrketräning kanske inte smäller i sig vad som helst, men samtidigt hade jag tänkt mig att de skulle vara extra noggranna med att äta bra och rätt.

De kallade mig Ise är en lättläst och stark bok om ett svårt ämne. Och det är perfekt att författaren valt att lägga in kommentarer från vänner och bekanta mellan kapitlena. På det sättet får man också en uppfattning om hur de upplevde det hela.