En engelsk romans

 

 Vår senaste bok i bokklubben var En engelsk romans av Niina Mero. Här möter vi Nora som bor i Finland men älskar England, på alla sätt och vis. När hennes syster som bor i England, ska gifta sig tackar hon motvilligt ja. Hon reser dit och stannar en längre tid. 

Jag tyckte mycket om litteraturkopplingarna och de engelska miljöerna i boken men något mindre om det detektivarbete som Nora ägnade sig åt i England. Det kunde jag lika gärna varit utan. Men i det stora hela en underhållande och intressant bok. Vi kunde konstatera i bokklubben att det hade givit än mer om vi hade varit lite mer belästa inom den brittiska litteraturen.

Hundår

 

 Hundår av Ericka Waller en lite annorlunda roman där vi får följa några människors liv och den gemensamma nämnaren dem emellan är att de är hundägare. I övrigt ser deras liv helt olika ut med olika glädjeämnen och sorger. 

Jag tycker att den här boken tog sig alltmer ju längre jag kom in i berättelsen. Kanske för att jag läste korta stunder från början och inte hann komma in i alla människors liv. Det är ett kort kapitel om varje person och sedan byter det till nästa person i nästa kapitel. På slutet hade jag lärt känna dem alla och ville vara kvar och veta mer om dem. 

De här huvudpersonerna är lite speciella på var sitt sätt och bitvis kan det bli både roligt och ledsamt. Så som livet är för oss alla. Både ris och ros.

Bland hittegods och vilsna hjärtan

 

Bland hittegods och vilsna hjärtan av Helen Paris blev jag så intresserad av efter att ha läst så många positiva omdömen hos bokbloggare på instagram och jag blev verkligen inte besviken. 

Här möter vi Dot, som är en lite annorlunda personlighet och arbetar på en hittegodsavdelning. Ibland är det så underhållande och befriande att läsa om andra typer av människor än en själv och så var det den här gången. Dot utvecklas under tidens gång och vi får veta mer och mer om bakgrunden till hennes beteende. 

Rolig och härlig roman med mycket värme! Rekommenderas!

Löparklubben för cancersystrar

 

 

 Löparklubben för cancersystrar av Josie Lloyd, har verkligen DET. Trots det sorgliga innehållet kring Keira som får bröstcancer så lyckas författaren förmedla både hopp, känsla och glädje. Jag har både skrattat och gråtit när jag läste den här boken. En bok om vänskap och power. Ett riktigt guldkorn!

Keira får besked om att hon har cancer, hennes butiksanställda behandlar henne inte så väl och de har de lite jobbigt hemma i familjen. Då möter hon Tamsin. Ett glatt starkt lyckopiller som föreslår att Keira ska hänga med på hennes joggingrundor. Keira har knappt sprungit tidigare, men hänger med. 

Läs, läs, läs!!!

Ät mig

Ät mig skriven av Agnes Desarthe är en annorlunda bok. Myriam öppnar en restaurang för att ha något att göra och förhoppningsvis leva av. Det går väl sisådär och hennes avsaknad av sociala färdigheter gör inte det lättare även om hon är intresserad av själva matlagningen.

Vi får följa Myriams tid på restaurangen Chez-moi och hur både hon och restaurangen utvecklas. På boken står det att det ska vara en feelgood-bok, vilket jag inte riktigt kan hålla med om. Jag tycker att den är lite för nedstämd för det. Tempot i boken är lite för långsamt i min smak, därav betyget.

Betyg:2

Bumerang

Äntligen har jag läst något mer av Tatiana de Rosnay! Jag läste Sarahs nyckel förra året och älskade den, så nu var det dags för Bumerang.
Bumerang handlar om Antoine och hans syster Melanie som reser bort en helg för att fira att systern fyllt 40 år. De åker till en semesterort som de besökte flera gånger som barn. På plats kommer många minnen tillbaka, på gott och ont. På vägen hem råkar de ut för en bilolycka och Melanie hamnar på sjukhuset. Antoine gräver vidare i sina barndomsminnen och försöker få veta mer om deras mor som dog ung.

Bumerang är inte alls lika bra som Sarahs nyckel, men intressant och tänkvärd.

Visst är omslaget vackert! Sekwas bokomslag är så fina!

Betyg: 3

Igelkottens elegans

Äntligen har jag läst ut Igelkottens elegans!! Jag förstår det inte. En så omtalad och populär bok och jag håller knappt på att ta mig igenom den. De första 120 sidorna var verkligen sega. Sedan blev det däremot mer intressant och jag började tycka om Reneé Michel som är portvakt i denna fina fastighet i Paris där det mesta i boken utspelar sig. Renée är inte som schablonbilden av hur en portvakt ska vara och anstränger sig för att vara så "normal" som möjligt. Tills Kakuro Ozu flyttar in. Han genomskådar henne och Renée genomgår en förändring.

På framsidan av boken har Nina Lekander på Expressen uttalat sig och säger att boken är feel-good. Det kan jag inte för mitt liv hålla med om! Slutet ska vi bara inte tala om. Men för er som har boken oläst och tänkt läsa den så säger jag inget om det...

Betyg: 2