Det grönskar mitt i vintern

I helgen hade jag en lite tung dag, orkade inte ta mig för med någonting.

Peppad av min PTI (Personliga Trädgårdsinspiratör) Helena

kom jag till slut ut på en promenad i alla fall.

Hur hon bar sig åt?

Jo, hon tipsade om att någon klippt ner sin syren 

i ett sommarstugeområde i närheten.

Hon informerade också om att de kan komma att blomma 

om man sätter kvistarna i vatten inomhus.

Vem kan motstå något sådant?

Jag knatade iväg knappt 2,5 km,

hittade högen med syrenkvistar utanför den beskrivna tomten,

plockade åt mig ett försvarligt gäng och gick hemåt i skymningen.

Hemma blev det lite putsning och placering i ljummet vatten.

Två dagar senare funderade vi på om inte knopparna svällt en aning.

Ytterligare två dagar senare var det rätt uppenbart att något hänt.

=)

Det är så häftigt att se att våren funkar!

Att det finns vår och sommar där inne i de hårda knopparna,

och bara väntar på att bli utsläppta.

Och promenaden blev ett lyft för humöret.

Lång tid efter att jag kom hem!

Nu börjar det blomma

Mina vårarrangemang har kommit igång.

De är lite ojämna, men det innebär ju bara att jag får njuta lite längre.

Det runda arrangemanget är väldigt praktiskt,

man kan bara vända bästa sidan till.

När de här har blommat över får de gömma sig på baksidan.

Pepparkakskrasch

Det här är ett inlägg som inte riktigt passar in i min trädgårdsblogg,
men jag kan inte låta bli att tipsa er alla om en ny härlig fest att bjuda in till.

Min äldsta dotter har som tradition att bygga pepparkakshus med sin mormor före jul varje år.

Den här gången fick hon sällskap av sina båda tjejkusiner.

Huset står kvar hos mormor över jul, 

och när det är dags att plundra runt tjugondag Knut ska förstås byggherrarna vara med.

De tre tjejerna bjöds alltså in på en variant av julgransplundring.

Men om julgranen är tämligen ointressant i sammanhanget, 

och pepparkakshuset i stället står i centrum för allas uppmärksamhet,

är det verkligen en julgransplundring då?

Nej, det är det inte.

Det är en pepparkakskrasch, så klart.

I alla fall om man får tro min stora tjej.

Ett underbart nytt ord, som är väldigt användbart.

Det kan väl vara något för språkrådets nyordslista?!

Numera är ju julgranarna rätt trista att plundra, då godsakerna lyser med sin frånvaro.

Äpplena är utbytta mot julgranskulor,

smällkaramellerna är alltsomftast tomma på innehåll och kan återanvändas år från år,

och det är lättare att köpa färdigt glitter än att sitta och trä upp popcorn på tråd.

Vanligen löser man detta med godispåsar som delas ut,

men visst är det väl roligare att plundra ett pepparkakshus,

som faktiskt går att äta?!

Så släng ihop ett pepparkakshus till jul

(det finns ju de där färdiga byggsatserna och kristyr på tub,

så det måste inte bli alltför ansträngande),

och bjud sedan in vännerna på pepparkakskrasch den 13 januari.

Det är mitt tips.

Göra vår

Okej, det ÄR inte vår än.

Och inte är det väl vinter heller, 

även om temperaturen letade sig ner under nollstrecket igen i går kväll.

Men därmed inte sagt att man inte kan GÖRA vår!

På väg hem från jobbet svängde jag in till Växtriket

och inhandlade attiraljer som jag tänkte kunde behövas.

Det blev några krukor med pärlhyacint, både blå och vita,

en ny bekantskap i form av Ornithogalum,

lite murgröna, bland annat den här blanka varianten,

och två vackra vivor.
Jag kände att jag ville ha något blommande på en gång,

och den här färgställningen kunde jag inte motstå.

Planteringskärl och jord fanns hemma,

så lite lunch och sedan fick kreativiteten fritt spelrum,
medan vintern försökte ta övertaget utanför fönstret igen.

Det blev två arrangemang:

Ett blå-grått, med de blå pärlhyacinterna och murgröna.

Runt om lade jag grå skiffer.

Och så ett vitt, med vit pärlhyacint och så den där "ornitologen" ;-)
I ena änden hamnade den blanka murgrönan,
och runt fötterna fick de vita stenar.

Vivorna fick varsin hink, men annars är de "sig själva nog",
utan samplantering.

Men...

Det blev förstås en bukett tulpaner också!
Det är ju ändå januari!

Så nu har det blivit vår inne hos mig,
samtidigt som det blivit vinter därute.

Ha en skön helg!

Julstjärnor

Varje år köper jag fyra julstjärnor till fönstret vid matbordet.

Klassiskt röda är de varje år,

och varje år är det minst en av dem som inte klarar min omtänksamma vård.

Nu ser två av dem ut så här,

och det är två veckor kvar till julafton.

Vilken tur då att jag deltog i Blomsterfrämjandets utlottning på Facebook

och vann 200 kronor att köpa julstjärnor för!

Snacka om passande vinst!

Gerillapyntaren slår till igen

Min äldsta dotter fullkomligt älskar att pynta.

Hon kan hålla på och trixa och fixa både länge och väl

och lyckas ofta fästa pynt på de mest oväntade ställen.

Hon har ingen som helst känsla för "less is more"

utan pyntar vidare tills allt tagit slut.

Då pysslar hon ihop något eget pynt

eller flyttar runt det hon redan placerat ut.

Och att platserna tar slut är inget problem.

Man kan gärna hänga flera pynt på samma ställe,

eller till och med hänga pynt på pyntet.

I mitt tycke är stjärnorna i fönstret pynt nog i sig själva,

men se där hamnade en extra stjärna på stjärnan!

Och adventsljusstaken ska inte behöva nöja sig

med en ljusmanschett per ljus.

Nej, här hänger vi lite extra pynt!

Lampan över matbordet slår alla rekord i år.

Inte mindre än tretton polkagriskäppar av piprensare

(I olika smak dessutom. Utöver de traditionella finns även päron-cola och smultron-citron)

och runt halsen på den lilla ängeln har en tomte fått sin plats.

Man vet aldrig var man kan hitta pynt i det här huset,

och att jag har hittat den perfekta platsen för något innebär inte att det får stå kvar där.

Det är en riktig liten gerillapyntare som härjar,

och det kommer jag att få lida för i januari,

när jag ska hitta alla förrymda tomtar!